(:
2 dagar kvar.
Ne nu är jag verkligen så trött på de här. Jag orkar verkligen inte göra klart o lämna in alla miljoner grejor som jag är tvungen till. det spelar ju ändå ingen roll, när de man ger in de till ser det på helt fel sätt.
det känns som att hur mycket jag än sitter här nere i biblioteket och gör, så har jag ändå 7846355456 saker kvar att skriva färdigt och lämna in.
Men visst, det är bara 2 dagar till sen är det slut över tio veckor.. då borde man ju bara ge sig sjutton på att göra klart så mycket som möjligt nu. men jag orkar verkligen inte, jag hinner ju inte. jag vill bara lägga mig ute i solen, gå och bada, spela volleyboll och vara med bo o sandra nu innan vi åker ifrån varandra. men nejnej, jag kan ju sitta här istället, i ett mörkt rum med vinterljus (lampljus) och se ut genom fönstret på det jag vill ha. sommar..
Den blir vad vi gör den till..
Från början lät allt så bra, allting passade ihop som ett obrytbart pussel. Men saker förändras, och personer med för den delen.. Nu vet man inte hur något blir, men man får väl hoppas på det bästa.
Vad jag vet är att det inte behövs mycket för att känslan jag vill nå ska komma fram igen.. 
''A little light shinin' through the window, let's me know everything's alright..''
Sommaren blir vad vi gör den till. precis som den alltid blivit..
so far away from where you are..
These miles have torn our world's apart.. and I miss you.
I miss all the little things , I never thought that they'd mean everything to me..
<3
..
..
hur ska man kunna veta vad som egentligen är rätt och fel? hur ska man veta när ska må bra eller dåligt?
hur vet man att man har hamnat rätt? hur vet man att personer är vad man tror att de är?
det finns inga svar att hitta längre, inte någonstans, inte hos någon.
utan dig, en kväll.
Skulle ju egentligen åkt med dig in till stan och väntat medan du tränade.. men när snön började ösa ner från himlen )som om den var tvungen att skynda sig ner då den inte vart framme på hela vintern), så ändrade jag mig. Jag skulle stanna här och vänta på dig tills imorgon. Aja okej, tänkte jag, nu kan ja ju bara va för mg själv, dricka te, va med mamma o pappa, lyssna på min musik och kanske gå ut och ta lite fina kort nere vid havet. Men direkt när du åkt så la ja mig i sängen, satte hörlurarna på plats och kunde inte tänka på annat än att jag vile att du skulle komma tillbaka.
Så när jag legat där nån timma så kunde jag inte med att bara ligga där för mig själv, utan gick ut och satte mig med min familj istället. ingen vidare framgång, blev bra mer påmind om hur ensam jag kände mig på nåt sätt. Vi sitter nu och ser på wallanderfilm på tvn och samtidigt som jag försöker hänga med så sitter jag och oroar mig för att bli beroende. Beroende av dig, att jag inte klarar att vara utan dig alls.. Känns redan farligt nära.. Jag kommer nog verkligen aldrig klara mig utan dig igen, hur klassiskt och tråkigt jag än får det att låta.
som det alltid var förut..
Vi gjorde det ändå. trots att det bara är mars månad, dökallt ute och inte ljust särskilt länge så tog vi oss ner till vår grillplats nere vid sjön och tände där en mysig eld. Även om elden inte riktigt ville som vi och slocknade gång på gång så var det ändå hur mysigt som helst. och självklart så dog ju också batterierna till musiken efter redan en minut.. det är precis så här våra dagar brukade se ut, vi gjorde alltid saker, tog vara på dagen och blev t.o.m kallade livsnjutare för att vi var som vi va. Det är så härligt att få en tillbakablick, en känsla av hur det har varit och att det faktiskt inte är omöjligt att göra dem fortfarande, igen.
Du frågade mig idag vad det bästa jag visste var, och jag svarade efter en stund att det var.. känslan. den där speciella känslan som är anledningen till att man gör de saker man gör. jag gör saker jag tycker om, ser på de bilder jag tycker om, är med människor jag älskar och lyssnar på den musik som betyder nåt för mig, just för att få fram den - känslan av att må bra, att trivas med sitt liv..
Ikväll lyckades jag.
oväntade saker händer
såg på Tio orsaker att hata dig nyss, och även om det inte är något speciellt i den som ger just mig något, så blev jag väldigt glad efteråt. vet inte varför men..
så då var ja tvungen att krama sandra o bo lite,, för att visa hur glad jag var. sedan sprang vi ner till källaren för att tvätta och duscha. vi kom fram till att jag fick plats inuti torktumlaren, och det ledde till att jag låg där inne en stund och tumlades runt, men som tur var inte pga av maskinen själv, utan för att jag rörde på mig.
kan inte beskriva mig som annat än nöjd nu. jag vill bara göra allting, även det som i vanliga fall är tråkigt. det låter inte ens så hemskt att sätta mig och skriva labbrapport, om jag får ha en kopp te med mig.
jag tänker vara glad hela helgen, så sabba de inte, snälla.
oasis - as good as it gets
Oasis - Liam och Noel Gallagher. Er musik får mig att känna mig som mig själv, jag älskar den. Alla jobbiga studer, alla lyckliga, sorgliga, vad det än är så finns det alltid någon låt som passar in helt perfekt.
love you!
känns bara helt fel..
Jag vill inte tänka att jag lämnade någon, för det var inte alls det som var meningen, och det har jag inte gjort. Den jag isåfall har lämnat, är halva jag. Jag är inte hel längre, det är ingen tvekan om den saken.. om jag kunde hade jag gått tillbaka till det som var och fortsätta leva mitt liv som jag gjorde tillsammans med dem jag bryr mig om, och på det ställe jag kallar mitt hem.
Man kan säga att tiden läker alla sår, och det var precis vad jag ville tro på från början. Men nu fortfarande, efter nästan ett helt år, så är resa tillbaka, och bort från allt, lika jobbig. Jag känner en otroligt stor skuld hela tiden pågrundav att jag gjort såhär, att jag bara stack. Jag vet inte längre om jag klarar av att följa upp till det jag vill bli, för jag kan inte bli ett enda dugg om jag inte är hel, som jag bara kan bli på ett sätt igen...
rensade tankegångar = djupare vila?
Vill inte vara här..
De mesta gångerna man skriver ner någonting, så skriver man om saker som är dåliga. antingen har det hänt något, eller så mår man själv eller någon annan dåligt, eller så kanske man bara vill klaga över dagen, småsaker eller hela livet. samtidigt som man skriver känns det som om hjärnan får vila för en liten stund, så att händerna får sköta jobbet istället med hjälp av tangentbordet eller en penna. istället för att förvirra hjärnan med att kasta runt orden omkring i huvet, eftersom att det kommer nya hela tiden som man ska ta hand om, så skrivs de ner så att det tar vägen någonstans, de lämnar plats för nya tankar eller kan tillochmed låta det vara tomt för en stund. kanske är det då man sover sådär riktigt djupt, vad vet jag..
om det blir för mycket man tänker på på en och samma gång så går det över till att göra ont fysiskt istället. man får ont i huvet av stressen eller som nu; ont i magen av en extrem hemlängtan..
jag vill hela tiden att allting ska bli bra, så jag försöker verkligen lägga bort det jobbiga och se allt från en positiv sida. när jag nästan lyckas helt, och inte känner problemen runt mig, så börjar människor runtom mig må dåligt istället. och det är så att om de personerna man bryr sig mest om mår dåligt, så mår man lika dåligt själv. det som gör mig glad är helt enkelt helgerna, för då lyckas man oftast vara glad själv, och de man är med är oftast glada de med, man får leva.
den helgen som var nu, var helt underbar. kunde inte vart bättre, bara längre.. Mamma och pappa hämtade mig här vid skolan vid tre, då hann jag både äta och duscha före. sen åkte vi upp till strömstad, var framme vid 6 tror ja,, lander kom ner till båten och vi åkte ut till koster. när vi kom dit åt vi mat, sen somnnade du(jaa, lander) i mitt knä. nästa morgon gick vi upp rätt tidigt, åt frukost och sen åkte jag till affären och pratade om sommarjobb. klockan blev ett, du och jag åkte in till strömstad igen och bo där på lördagsnatten. direkt när vi kom in till stan så gick vi och åt sallad på kino's. vi gick hem till dig, duschade och tog de bara lugnt.. lite senare åkte vi till nordby och insåg att det var lika tråkigt som vanligt. men det spelar inte så stor roll om det vi gör är roligt eller inte, får jag vara med dig så blir allt bra.vi tog en fika och sen när vi var tillbaka i stan så handlade vi mat till kvällen.. de blev klyftpotatis och fläskfilé, plus varm choklad och kakor till senare. hemma lagade vi maten, åt mysig middag och sedan satte vi oss och spelade bilspel, åt kakor och drack te med massa tända ljus runt oss. känns som att när jag är med dig så är det bara vi som finns, och jag tänker inte på nåt runtom
vi somnade, efter att ha masserat varandras ryggar.
vaknade på morgonen av att en enorm sol lyste in i rummet. när man sätter sig upp i sängen så ser man ut över hela strömstad.. jättefint =)
vi gick ut på en promenad, det var jättemysigt ute på morgonen och ställen jag inte har sett förut..
gick hem, duschade, och sen såg vi en film.. pappa ringde och sa att vi skulle gå ner till stan vid kl 4, så att vi kunde äta tillsammans innan vi skulle åka hem igen. vi åt, och sen var de bara att säga hejdå.. en väldigt jobbig del av helgen. hejdå blev gjort och vi åkte.. jag lyssnade på musik hela vägen och nästan varenda låt man lyssnar på då får en egen speciell mening.. :/
När vi hade åkt förbi göteborg var det inte långt kvar tills jag var framme på skolan igen. jag började känna att jag verkligen verkligen bara ville tillbaka, jag ville inte åka en meter till. det fick inte ta slut bara.. sådär?
men jag kunde inte göra nåt åt saken och vi kom fram till skolan. både mamma och pappa gick ur bilen för att säga hejdå. kanske borde de inte gjort det, för att helt utan mening, hur mycket jag än försökte så kunde jag inte hålla mig. jag började helt plötsligt bara gråta, och jag kunde iinte sluta.. allting blev bara fel på en gång, jag ville tillbaka eller iallafall hem, men jag visste att jag var tvungen att stanna. mamma sa att jag skulle följa med hem och åka nästa dag istället men det blir bara värre om man får vara hemma några timmar och ändå veta att man inte ska få stanna längre än så.
det var bara att säga hejdå till dem med, och gå in i en kall, mörk skola, där jag verkligen inte ville vara då, och vill inte vara nu heller. just nu sitter jag i min säng här, magen gör så ont att jag vet inte va ja ska ta mig till , jag vill verkligen inte vara här just nu, det är helt fel. :(
inget humör, ingen tanke
helt plötsligt kändes ju allting helt klart mycket bättre.
nej. jag tänker inte ens försöka ta fram en dum förklaring till människan, för det ska inte behöva vara så att man måste förklara sig för allt man gör dygnet runt, speciellt inte när personerna aldrig gör det för mig.
jag orkar verkligen inte mer.. ska se om vattnet i duschen kan hjälpa till att rentvätta hjärnan, för det måste väl bara vara så att det faktiskt är mig det är fel på.
The bridge of luck
I'm standing on a bridge of luck. My face is turned to the future side.
I'm holding in the holding of tree. I tell myself all the things my head wants to hear. There are some white little things in the water. They float with the water running, it's on its way to how I want everything to be. My mind speaks for it self, the words just keep on going out of my inside like a book which writs it self. I can't stop, but I don't want to anyway. It feels like my thoughts for once has a meaning. They go from behind, where they have been a long time, just floating a long way just to get to the bridge of luck. My mind is clear, I look up, my hands let go of their grab and my feet starts moving up to the light again. I turn my head and take a short look behind my back for a while. I can see how everything is still and not knowing. The water floats on and it seems to be relieved when it has passes the bridge of luck.
2007
1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Hmm.. flyttade hemifrån , till internat.
2. Höll du några av dina nyårslöften?
jag vet att jag och julia satt och skrev såna förra nyåret, men ja tror att vi tappade bort dem lika fort.. tror faktiskt inte ja följt något av det som kan ha stått där ändå.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
nja de skulle ja väl inte tro i alla fall.
4. Dog någon som stod dig nära?
Ne de tror ja inte, isf hade jag verkligen vetat de.
5. Vilka länder besökte du?
Italien, frankrike, marocko (afrika!), spanien. tackvare kryssningen..
6. Är det något du saknar år 2007 som du vill ha år 2008?
jag vet inte nån speciell sak, men överhuvudtaget klart man vill ha det bättre hela tiden..
7. Vilket datum från år 2007 kommer du alltid att minnas?
2/1, min och landers dag.
8. Vad var din största framgång 2007?
såna vet jag inte om jag nånsin gör.
9. Största misstaget?
vill jag faktiskt inte ens prata om.. undanlagt.
10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
faktiskt så har jag ändå varit ovanligt hel och frisk detta året, tror inte ens jag har mått såhär bra under ett år någonsin tidigare (:
11. Bästa köpet?
Hm, mat?
12. Vad spenderade du mest pengar på?
Jag har ju lyckats lägga ungefär 15000 på fika såatt, det tar nog priset. :$
13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
att jag många gånger ändå har känt att det funkat som det ska med de mesta saker.. har inte fattats något , och det jag har velat, har trots allt blivit så!
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2007?
Oasismusiken.. och förmodligen alla nilsen/lind/fuentes/holm-låtarna sen i somras. Och såklart Patrick park- something pretty.
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Gladare, om man inte ränkar när man var liten.. den tiden var väl ändå klart bäst.
16. Vad önskar du att du gjort mer?
kan inte komma på nåt just nu, kanske "jobbat" på mig själv mera..
17. Vad önskar du att du gjort mindre?
slösat bort alla pengar jag tjänade i somras.. det är något jag verkligen vill ändra på.
18. Favoritprogram på TV?
slutade se på tv förra året.
19. Något du önskade dig och fick?
En gitarr (: att ha det mysigt, och det kan jag lova att jag haft..
20. Något du önskade dig men inte fick?
sådant finns väl alltid, och därför önskade jag mig inget utom en gitarr i julklapp. Men nu i efterhand tycker jag att ja va dum som inte önskade mig saker till rummet.
21. Vad gjorde du på din födelsedag 2007?
ärligt talat så kommer ja inte ihåg. Har för mig att ja va på koster med julia, lander och victor och gjorde inget speciellt.
22. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
om jag lagt in mina pengar på mitt kort istället för att slösa bort dem!
23. Hur skulle du beskriva din stil år 2007?
vääldigt bekväm, inte speciellt snygg eller speciellt ful. men eftersom att jag har tyckt att det har känts meningslöst att engagera mig i det så är det så det blivit..
24. Vad fick dig att må bra?
Lander och julia har fått mig att må bra i år! plus att det har funkat mkt bättre än ja trodde med att börja på nya skolan..
25. Vilken kändis var du mest sugen på?
Som alltid.. Liam gallagher ;)
vet att det aldrig blir av..
helt enkelt passade den perfekt för att klaga på och därför inte tänka på så mycket annat runtomkring. efter typ en tredjedel av filmen insåg jag att den verkligen inte är ett dugg bra nånstans, inte ens för att klaga på. jag tänkte ändå bara på allt annat som jag tänkte jag skulle göra de sista dagarna av detta jullov..
Det jag egentligen borde göra är att: läsa till provet i kretslopp, fortsätta fixa med rummet och läsa en engelsk bok..
Men nu är det så att jag inte är så bra på att göra det jag borde göra, om jag inte vet att jag har en galen press på mig, och en sån press känner jag inte av än så länge!
just därför vet jag vad jag vill göra av lovet istället: imorgon när jag vaknar ska jag gå upp och äta min jordgubbsyoghurt, sen ska jag bädda, ta på mig varma träningskläder och ge mig ut och springa/gå. efter de ska jag hem igen, duscha och sedan göra en god sallad till mig själv. resten av dagen ska jag lägga på mig själv, en må-bra-dag helt enkelt, perfekt för mig! förhoppningsvis vill julia vara med mig också under tiden, för det är bara då jag är hela mig.. annars känns det som om halva jag är någon annanstans, vilket kan va jobbigt.
Jaaa.. de där lät ganska bra tyckte ja, men som sagt så vet man ju aldrig om det som jag säger blir av någon gång.. men man kan ju alltid hoppas på det bästa? =)
1 år med dig.
Nu har det varit du och jag i ett helt långt år. och jag överdriver inte när jag säger att det verkligen varit det bästa året någonsin.. för att för en gångs skull så har jag inte bara haft det kul på s
ommaren och inte tänkt på annat än den, utan denna gången har jag faktiskt haft det lika bra året runt, vilket jag aldrig trodde man kunde ha.
i ett år nu har jag känt mig betydelsefull och viktig för en annan människa, han heter Alexander. hela året har känts lätt och roligt att vara i.. tack för det älsklingsgosing!
Jag kan säga att just den här dagen, alltså andra januari, har jag längtat väldigt mycket efter. det var tänkt att vi skulle göra något riktigt speciellt av den, den skulle bli en minnesvärd dag.
Men,, som vanligt så blir saker och ting oftast inte som man tänkt sig. denna gången var inget undantag vill ja säga. halva dagen var jag med julia för att vi var tvungna att fixa en sak.. som jag inte egentligen vill prata om. men det var tur att vi gjorde det, för efteråt kom vi (iallafall jag) hem gladare är någonsin. sedan åkte vi ner, jag julia victor och lander till stan för att fika på café viskan. just för stunden sitter jag i min säng med tända ljus runt mig och oasis "let there be love" i högtalarna.. ikväll ska jag och lander gå ut och äta, och sedan får vi se vad som blir av resten av våran dag.. jag tänker lyssna på liam gallaghers ord nu, jag ska låta kärleken visa sig.
och! JAG ÄLSKAR DIG LANDER! v
julafton
happ, julafton imorgon.. ska de bli skoj? nej. inte som jag känner det just nu iallafall, har inte vart på något vidare humör sen jag kom till koster faktiskt. Men nu är det väl ändå meningen att man ska vara glad och njuta av den lugna tiden med familjen?
Javisst det kanske jag borde med, och jag kan lova att jag försöker. Jag skrattar med när de skrattar, jag lyssnar och är tyst.
Som innan: mamma och pappa lagade mat, emanuel spelade tvspel och jonathan och lander va ute och körde koster runt med moppen.. själv satt jag på golvet framför julgranen och visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Nyss satt vi och åt, första smaken av julmaten. Samma sak igen, jag sitter och lyssnar och hänger med på allt som är tänkt ska vara roligt. Efter maten berättade jag för pappa att jag hade ringt julia och för en stund varit glad igen. Han sa att jag hade "en sorg" över henne. Jag fattade inte ett dugg va han menade men han förklarade att eftersom att vi alltid haft det så bra tillsammans så blir det väldigt jobbigt att sakna henne numera. Och det förstår man tydligen inte själv.. man känner sig bara deppig och nere och kan inte komma på vad som skulle vara fel.
Jag tror att han har rätt, nu när jag väl tänker efter. Jag saknar min julia nåt så otroligt mycket hela tiden, jag behöver vara med henne för att må bra.. så är det bara.
Om några dagar kommer du upp till mig, då ska allt bli bra igen, det vet jag. Tills dess, så ska jag försöka vara trevlig och ha en mysig jul med familjen och lander, vilket inte borde vara alltför svårt egentligen (: Finns ju trots allt ingenting som är fel.. eller?
tankspritt..
Det finns hela tiden så mycket saker man har i huvudet som snurrar runt och inte riktigt vet vart det ska ta vägen, om det ska stanna kvar eller om det ska vara det viktigaste av allt. Enligt min åsikt så tänker människor alldeles för mycket. eller det borde man väl iallafall göra, jag menar det kan ju aldrig från början vart tänkt att det någonsin skulle finnas så här mycket pinaler och uppfinningar överallt. Hur i hela friden kom man på hur man skulle tillverka tevespelet, telefoni, ljudinspelningar o.s.v? Egentligen tror jag att det hela tiden har handlat om att den ena måste vara snäppet smartare än den andra. Finns det liksom någon levande varelse som i detalj kan förklara hur allt fungerar? nej, och därför känns det nästan som att världen en dag kommer bli översmart och vi kommer utrota oss själva för vi duger inte längre till.
Människohjärnan har blivit så påverkad av detta, för att det finns allt för många val att göra nuförtiden, men man har inte kapacitet till att räcka till till mer än en eller två saker. Förut hade var människa på sin plats, där de föddes bodde de kvar och dog där med. Man växte upp i ett samhälle där alla hade samma förutsättningar och fick därför se samma saker, och fick det yrket som var ämnat för dem. Självklart fanns det ju sådana som inte hamnade på rätt ställe alltid, och det var de som reste iväg för att hitta något nytt, något som skulle passa dem. Förmodligen var det just de personerna som var grunden till "idag".
Vad jag mer tror är att de som bor i stan är mycket mer tankspridda än de som bor på landet. Jamen tänk själv: Du bor i stan. Säg att det finns 7 olika mataffärer, 30 klädaffärer och 50 andra med alla andra prylar, i närheten att välja bland. Kläder tar åratal att hitta eftersom att du gång på gång måste jämföra och prova från olika ställen. Du ser kanske 500 nya människor varje dag och många av dem har ett utseende som du blir avundsjuk på. Därför går du runt bland dessa otroliga mängder av affärer, lägger ut massa pengar på små pinaler och kläder som du tror gör dig till en bättre och lyckligare människa. När kan du egentligen komma undan från alla de nya intryck du stöter på? Detta gör otroligt många människor helt totalförvirrade och är troligen största orsaken till stress.
Du bor på landet. Där finns 1, möjligtvis 2 mataffärer där du inte behöver gå runt i timmar för att hitta det du ska ha. Ska du köpa kläder är det inte så troligt att det finns klädesaffär i närheten, vilket gör att du måste åka in till stan och handla dem. Men vad skadar lite omväxling? Du vet att det finns viktigare saker i livet än vilket märke som sitter på dina jeans, och därför går du in i en eller tre affärer och köper det du ska ha och blir nöjd med dina köp då du inte måste jämföra dig med människorna i din omgivning. Du ser de som springer runt dig, och tycker kanske att de verkar ha ett roligt och fartfyllt liv, men du känner ändå att det ska bli mycket skönare att åka tillbaka hem för att bara koppla av. Vill du ha fart kan du åka in till stan dagen efter med. Du är inte så fascinerad av prylar, såsom de nyaste ipodarna eller heller att veta om paris hilton skulle färga håret brunt eller om hon skulle behålla sitt blonda hår, Vad spelar det dig för roll?
personlighetstest
Gjorde ett personlighetstest idag på internet.. tänkte att eftersom att jag inte själv kan beskriva mig själv, så ville jag låta någon annan göra det jobbet.
Ja fick svara på ganska många frågor och detta var vad jag fick tillbaka:
"En inåtvänd, planläggande, abstrakt och känslomässigt styrd person - idealisten."
Sådan är du:
Du finner din energi i den inre världen och gillar att tänka på saker (utan att nödvändigtvis tala om dem). Du anstränger dig att förstå andra människor. Du gillar att ha struktur och ordning i ditt liv. Du använder troligtvis din kalender flitigt för att hålla koll på de saker du skall komma ihåg. Du fattar snabbt beslut ? även när det gäller din värdering av andra människor. Därför kan din omgivning uppfatta dig som lite dominant emellanåt. Du fokuserar på "the big picture" och tycker om att teoretisera över VARFÖR saker fungerar som de gör (medan du inte bekymrar dig så mycket om detaljerna). Du är en kreativ person, som gillar att experimentera. Du lever dig gärna in i andra människors situation och är snabb att stötta andra om de har behov för det. Du värdesätter känslosamhet och tar ofta beslut utifrån dina personliga värderingar.
jag ska inte påstå att jag inte tror att det stämmer in väldigt bra på mig, förutom dedär om att jag har stenkoll på min kalender.. tror inte ens jag har en. iallafall så var det mkt skoj =)
