Linnéa

Jag trodde att eftersom vi vart med varandra i 5 dagar nu och skulle få träffas en vecka till, så skulle det inte va så farligt att vara utan dig en enda kväll.
Skulle ju egentligen åkt med dig in till stan och väntat medan du tränade.. men när snön började ösa ner från himlen )som om den var tvungen att skynda sig ner då den inte vart framme på hela vintern), så ändrade jag mig. Jag skulle stanna här och vänta på dig tills imorgon. Aja okej, tänkte jag, nu kan ja ju bara va för mg själv, dricka te, va med mamma o pappa, lyssna på min musik och kanske gå ut och ta lite fina kort nere vid havet. Men direkt när du åkt så la ja mig i sängen, satte hörlurarna på plats och kunde inte tänka på annat än att jag vile att du skulle komma tillbaka.
Så när jag legat där nån timma så kunde jag inte med att bara ligga där för mig själv, utan gick ut och satte mig med min familj istället. ingen vidare framgång, blev bra mer påmind om hur ensam jag kände mig på nåt sätt. Vi sitter nu och ser på wallanderfilm på tvn och samtidigt som jag försöker hänga med så sitter jag och oroar mig för att bli beroende. Beroende av dig, att jag inte klarar att vara utan dig alls.. Känns redan farligt nära.. Jag kommer nog verkligen aldrig klara mig utan dig igen, hur klassiskt och tråkigt jag än får det att låta.